Punkt och slut.

Nu har jag ordnat en ny blogg.

http://oremountain.blogg.se/

Där får ni läsa i fortsättningen (om något skrivs).

Trodde ni inte va?!

Jag har haft seriösa funderingar på att bli mer seriös med mitt skrivande här. Egentligen prioriterar jag ju gangofbitches.blogg.se men ibland får jag sånna där ryck där jag känner att jag vill skriva om det verkliga livet, kanske med en liten liten tuch av överdrift för att göra berättandet lite mer intressant men åtminstone hålla mig 90% till sanningen. Kanske ska göra ett försök? Dock funderar jag även på att flytta denna blogg till blogg.se istället eftersom jag ärligt talat inte riktigt förstår mig på blogspot, tycker bara att blogspot är coolare framför allt eftersom jag och google är bästa vänner. Men vidare coolt är det ju inte om jag inte fattar. Det negativa med blogg.se däremot är ju då att man ser statistik på sina läsare, kan bli deppigt om det visar sig att ingen läser, men det kanske är smällar man får ta? Deras förlust liksom, eller? Tveksamt.

I veckan då?

Är så otroligt jäkla less på skolan nu, på en föreläsning satt jag och funderade på om man inte bara skulle skita i det och ta ett IG i sista delkursen och sen bara leva livet sista veckorna, men någonstans vaknade väl den där arbetsvilliga delen av mig till liv och sa "Elin för i helvete! Nu gör du det bästa av denna situation!". Sagt och gjort. Några dagar senare klär jag och Johanna upp oss i likadana kläder (Jag är snart 22 år och Johanna är snart 23 år) och knatar iväg till skolan. Blommiga byxor dessutom för att påkalla största möjliga uppmärksamhet. Anledningen? Ingen alls förutom att vi tror att majoriteten av klassen tycker att vi är lite off the record så varför inte bara köra på? Det gjorde skoldagen lite roligare liksom. Ja, vi fick en del blickar.

Dessutom har jag och Johanna lagt upp ett schema för hur vi ska klara delkursen. Om vi gör detta för att vi är duktiga?? Nejnejnej, detta gör vi enbart för att chockera våra klasskamrater som som jag tidigare nämnde tror att vi är off the record. Vi ska allt sätta dom på plats! De som klarar sig bäst i livet är ju de som har roligast på vägen.

De blommiga byxorna här, inköpta för 29 kr styck enbart för att de var så fula men i sanningens namn börjar vi alla tre bli lite småkära i dessa brallor, dom är charmiga på något sätt.

P.S.

Nu känns allting lite bättre. Nu ska jag snart äta onyttig mat, undrar vad magen säger om det? Nu blir man väl tjockis också som grädde på moset.

skitrubrik

Hej skitblogg! Anledningen till att jag inte skrivit i dig på ett tag är för att du är så tråkig!! Men nu ska jag skriva vet du, oja! Detta inlägg ska jag tillägna klagandet för idag vaknade jag upp med känslan att att bägaren runnit över för länge sen. Jag vara glad för jämnan men efter ett samtal med Alex så insåg jag att man mår bättre av att klaga lite, därför tänker jag klaga mycket nu!

Vaknade i morse och var inte bakis trots att jag druckit en orekommenderad mängd alkohol igår. Men jag vaknade med känslan av att idag är en sån där dag då jag kommer börja grina om jag slår i tån i michaelas och emelies skitsoffa som står dumt placerat i köket! Jag har liksom tagit mig vatten över huvudet och drunknat. Igår skulle jag skrivit ett prov men läraren segade ju ur totalt så jag kunde aldrig göra det, nu måste jag göra det imorgon istället (sista minuten igen). Någon jävla stilettobitch har trampat min fot blå!! (Varför?? så jävla onödigt). Solen skiner idag, jag vill ha regn så jag kan klaga på vädret, jävla gud. Och nu har jag uppenbarligen drabbats av magkatarr (magkatarr kan uppstå vid olämplig mat, alkohol, rökning och stress) aaaahhhhhhhhhh!!!! Det står ett monster i spegeln också, försvinn!!!!!

Nu ska jag gå till Michaela och be om en kram. Senare idag ska jag prata med Alex så vi kan bestämma ett datum då vår klagodag ska gå av stapeln..

Bilden är på mig och carro. Jag är full. Carro är söt, varför är det alltid så?

Jävla mage, nu gör det ont också, skitdag, skitmage, skitblogg, skitskola, skitspegel, skitstillettobitch, skitalkohol, skit skit skit skit skit skit!!

Och bilen går bra?

Vi har just haft påskmiddag här. Mormor, morfar, morbror och morbrors tjej kommer hem till oss.

Morfar (något ansträngt): Jahaa Elin, hur går det i skolan då?

Jag (övertygande): Det går bra.

Morbror (med uppenbar skeppsism i tonläget): Och hur går det i kalmar då?

Jag (övertygande): Jo, det går bra!

Morbror flinar, han är uppenbarligen inte övertygad av mitt svar.

Morbrors tjej (tonläget helt neutralt): Går det bra i skolan Elin?

Jag (övertygande): Ja, det går bra.

Morbrors tjej (med omedveten förvåning i tonläget): Gör det?

Till er alla där ute: Det går bra i skolan! Jag klarar det jag ska klara utan att ödsla 3761 timmar i bibblan om veckorna. Elin kan om hon vill. Elin kan om hon får göra det på sitt sätt. Elins sätt är kanske inte alltid det mest ultimata för alla men det fungerar. Elin kan.

en pöskahälsning här dåe.

GLAD PÅSK!

Frågor jag undrar över om dagarna när ni tror att jag funderar över vardagliga saker så som dagens tv-program och huruvida micropoppen ska poppas på 700 W eller 750. Nej jag funderar alltså på detta: Varför flyttar sig lakanet alltid åt samma håll när man sover? Varför har jag dåligt minne? Varför skivar sig naglarna enbart på höger hand? Varför tror folk att jag är lespisk? Varför blir jag ljusare när alla andra blir mörkare när jag ändrar kontrasten på alla mina foton? Varför har jag noll koll? Vem uppfann klockan? Vad ska jag bli när jag blir stor? Vad gjorde jag igår? Vem fan är det där?? Kan man få sina bröst att växa om man tänker väx era jävla väx! varje dag? Kan man vinna på triss? Kommer jag bli rik? Hur ska jag bli rik? När ska jag växa upp?

Sen funderar jag även på om man kan växa ihop tankemässigt med någon? Läste just i Johannas blogg att hon tajmat in sin menscykel med sin pojkväns hunds.

Förra veckan var jag ute och gick med två blondiner och plötsligt från ingenstans får jag en snilleblixt! Känslan bara vällde över mig, känslan av att ha kommit på något som man gått och tänk på väldigt väldigt länge. Känslan av att känna att jag vet vad jag vill göra till hösten. Känslan av att vilja engagera mig. Känslan av att vilja börja studera. Känslan av att vilja studera på riktigt! Känslan som sa "Elin, sök nu till sjuksköterskeutbildningen i Kalmar".

Dagen efter ringer min allt för goda vän Nettan upp mig, vi inleder samtalet som vanligt med diverse hälsningsfraser och uppdateringar om senaste skvallret sen går vi vidare till detta:

Nettan: Igår fick jag som en snilleblixt! Jag fick en känsla som sa till mig att jag inte alls ska plugga till frisör som jag hela tiden tänkt, jag vill jobba inom vårde. Jag tror jag ska söka in till sjuksköterska.

Därför undrar jag nu om man kan växa ihop mentalt med människor? Jag har känt nettan i snart 19 år och vi har ju umgåtts i princip varje dag från och till. Kanske kanske har våra hjärnor kopplats samman med elektroner eller någon typ av magnetism som gör att när jag tänker på något så tänker hon samma sak (möjligen en aning trögare men ändå), Kan detta vara möjligt? Det vore ju praktiskt i alla fall...

Here we go again

HERREGUD!

Det har hänt igen!

Men den här gången känns det mycket värre än förr.

Vad är det som händer egentligen?

Det sista jag minns: Jag vaknar och käkar lite frukost, tar sedan min 3*500 sidor tjocka psykologiböcker och lägger mig i sängen för att läsa på om psykologiska teorier. Jag läser men plötsligt blir allting bara svart, som om jag försvinner in i någon sorts koma. När jag nu vaknar upp finner jag mig själv sittandes vid datorn. Internet är på och längst upp i skärmens kant finns flikar som facebook, youtube, blogspot, blogg.se, gmail och aftonbladet.

Jag får plötsligt en känsla av deja vu...

Lik i garderoben.

Vad är detta?

Följande telefonsamtal utspelar sig mellan mig och pappa för några veckor sedan:

Pappa: Är du kär i en tjej?

Jag: Öööö, vad menar du?

Pappa: Ja, jag såg ju att du skrev om "din älskade" på din blogg.

Jag: Va? Jahaaa, vadå?

Pappa: Ja, och så hade du ju en bild på henne.

Jag: På vem?

Pappa: Michaela.

Jag: Jaha haha, neej jag har inte konverterat.

Pappa: Nej okej, jag tänkte ifall du var olyckligt kär i en tjej.

Jag: Hmm neej, så olyckligt kär är jag inte.

Och så händer detta idag:

Jag loggar in på facebook och ser att jag fått en vänförfrågan av någon aalah abdulla som jag inte har den blekaste om vem det är. En gemensam vän, Michaela Gnojek. IGNORE! Ser sedan att jag fått en mail av snubben, jag kopierar texten här ;

Hi
how r u ?
r u studying on sweden?
you have nice picture

i have a question:r u lesbian ? :P

WTF!? Varför tror dom att jag skulle vara lesbisk? Som om jag skulle göra uppror mot hela mansläktet för att jag blir singel? Eller har mitt album på facebook ett finger med i spelet? Hur som helst vill jag nu klargöra några saker.

Jag älskar Michaela. Med kläderna PÅ! Punkt och slut.

Läppar som sitter i ansiktet är väl inte så farligt att pussa? (Jo, jag vet detta kan ha varit en något något osmaklig ordkombination).

En fundering jag har är ju dock hur pappa hade reagerat om jag spelat med i samtalet...

Bjuder på en bild på mig och "min älskade".

svartsjuk? Sjösjuk? Magsjuk? Fyllesjuk???

Jag är medveten om att mina uppdateringar här inte är särskilt bra men nu kommer en i alla fall.

Idag har det nämligen hänt något som måste berättas. Jag skulle inte kalla det sensationellt, och inte heller är det väl något direkt trevligt. Men idag kände något för första gången i mitt liv som säkerligen har hänt ofantligt många gånger i de flesta andras liv. Jag börjar med att spola tillbaka bandet ca 24 timmar.

Det är alltså onsdag den 17 mars och jag befinner mig i en hyrd lokal i Kalmar län. Jag är grönklädd precis som de flesta andra eftersom vi firar saint patricks day. Jag är i trevligt sällskap och jag smuttar på en öl. Denna öl leder till fler öl som i sin tur leder till mycket bra fotografier, lite kundvagnsåkning och en hel del toalettbesök. Kvällen är lyckad och jag går efter cirka 6 timmar hemmåt. Väl hemma sover jag några timmar och vaknar upp torsdagmorgon.

Idag. Torsdag klockan 07.30. Jag vaknar upp, känner mig trött och vilar därför en lång stund. Börjar känna mig hungrig vid 09.30, ni vet sådär riktigt hungrig så man nästan mår dålig. Jag beslöt mig därför för att gå upp och äta lite frukost.

Här någonstans början det.

Något med magen. Någon stämde inte. Jag åt men var i princip tvungen att ligga ner för att få det hela att fungera. Efter fyra stycken knäckebröd mackor gick jag in på mitt rum igen. Inne på rummet drabbas jag av frossa. Jag lägger mig ner men blir rastlös.

Här kommer det.

Jag reser mig upp, och upptäcker till min stora förvåning att någon har vänt upp och ner på min magsäck! Jag springer in på toaletten för att inte tömma innehållet i sängen. En sak är säker, dessa mackor jag åt till frukost fick en rejäl åktur ner i avloppsröret.

Jag ringde min goda vän Alexandra som ska studera till läkare och frågade henne om hon eventuellt kunde förstå vad det var för fel på mig. Hon tyckte symptomen liknade något som man i folkmun kallar "fyllesjuka". Jag har aldrig hört om det tidigare men det ska tydligen inte vara så farligt. Och jag kan nu berätta att jag är helt återställd. Men vilken upplevelse det var!

Ett inlägg som kommer göra mamma glad.

Min måndag den 15 mars 2010:

07.07 Vaknade av mig själv trots att klockan var inställd på att ringa klockan 07.30

07.20 Steg upp och gjorde i ordning frukost.

07.50 Gick ut på en powerwalk.

08.30 Tog en dush

08.50 Tillagade morgonens andra frukost.

09.15 Gjorde mig i ordning

09.50 Gick iväg till biblioteket för att plugga.

Pluggade (och ja, vi pluggade faktiskt) fram till halv två då jag blev hungrig.

Gick senare ner på stan utan att spendera ett öre.

Nu har jag och Johanna precis gjort ett tappert försök till att göra hemmagjorda chips...

Imorgon ska det pluggas igen.

dyslektiker med bokstavskombination?

Jag har efter mycket grubblande kommit fram till följande: Senaste veckorna har det inte ägnats överdrivet mycket tid till skolarbete.

Detta kan bero på följande: Jag har lagt ner överdrivet mycket energi på sidoprojekt, och detta sidoprojekt är ju verkligen inget negativt att lägga tid på men tyvärr ger det heller inga högskolepoäng.

Jag har även under de senaste veckorna kommit fram till att jag måste lida av ADHD. Jag har knappt varit hemma i min egen lya och det skumma är att jag inte riktigt vet vart jag har hållit hus heller. På något vis har jag då lyckats hålla mig sysselsatt. Och så fort jag lägger mig ner i sängen eller ska sitta i köket och se på TV så börjas det. Det är som om nerverna i min kropp gör uppror mot hjärnan, dom börjar gå sina egna vägar. Benen vill upp och springa, munnen vill äta mat, händerna vill tvättas, armarna vill tränas, fötterna vill rycka! Ni kan ju tänka er vad som försiggår i min hjärna då, det är ju i hjärnan alla nervtrådar sitter. En del vill koncentrera sig på skolan, en del vill bara dega, en del vill hitta på skoj, en del vill prata, en del vill äta, en del vill sova, en del vill ordna framtiden, en del vill skita i allt, en del vill bara skita, en del vill se film, en del vill se på tv, en del vill städa, en del vill färga håret, en del vill... ja ni förstår. Fullständig kaos! Och jag är så förvirrad nu för tiden att jag knappt kan minnas när jag va hungrig eller trött senast, det är som om jag lever på ett omedvetet tjack-beroende! Jag äter och sover numera bara för att jag vet att jag behöver det, efter mat och sov klockan liks skalman. Oj klockan är mycket, dags att sova. Oj klockan är tre, måste äta o.s.v. Smaken har nästan försvunnit också, idag proppade jag i mig 100g choklad bara för att jag kände mig rastlös, men det smakade ingenting! Möjligen en liten liten gnutta men inte alls som jag tänkt mig...

Men jäklar vad kul jag har det ska ni veta! Jag älskar mitt sidoprojekt :) Tänk att något så roligt kan tillåtas ta så mycket energi att ens mänskliga behov läggs åt sidan för en stund. Underbart ju!

Och ni har väl inte missat sidoprojektet?

G.O.B. takes ova!

Elin bjuder upp till dans.

Okej, denna dag är stor! Har hittat en helt underbar blogg på internet. Egentligen är jag ju ingen bloggläsare men denna är helt underbar! Jag dansar på rosor av lycka över att ha funnit denna. Den här bloggen har ju allt! Stil, humor, sång, färg, klass, kaxighet, bilder, text, värme, stilfullhet - You name it!

Jag rekommenderar ALLA att följa denna blogg, den kommer göra succé!

http://gangofbitches.blogg.se

Stronger than yesterday?

Jag har haft jättemycket idéer om vad jag ska skriva här men just nu kan jag inte göra annat än skicka hundratusenmiljoner tankar och kramar till underbara Hanna!

sol i sinnet, brun inne.

Tjohooo!! ännu en dag med strålande sol! Idag har vi varit på mässa och sett föreläsning med alex shulman, riktigt bra! Han talade högt inför högskolans studenter om hur "onödigt" det egentligen är att studera, man måste ha ett nätverk a.k.a. kontakter a.k.a. social kompetens! Det kändes så bra!

Efteråt gick jag och Johanna ner på stan och käkade sen tog jag själv en liten tur och passade då på att köpa en ny plånbok, riktigt fin men ack va dyr :( nu har jag inget att stoppa i den.

Ett litet problem är också att den bara har tre kortfack och jag har ca 3000 kort, vilket har resulterat i att min tidigare plånbok fullkomligt rasat sönder. Facken va också lite små men det borde väl töja ut sig eftersom jag antar att plånboken va gjort i äkta skinn?

Nu är stora planer på G! Johanna och Alex är på väg över och här ska smidas planer...

Bild på mig och Johanna i solen, Jag och Alex Shulman (Jag ser sådär töntigt avslappnad ut "hej detta gör jag varje dag"), Och sen min gamla plånbok+alla mina kort+nya plånboken:)

Min efterlängtade vän!

Solen har kommit till Kalmar!! Himlen är underbart blå och jag vaknade klockan 07.30 av att ljuset nått mitt annars så dystra rum. Nu blir det vår! Jag känner det på mig, en sån där underbar vår som man kommer längta tillbaka till när hösten kommer krypande igen. Åh UNDERBARA SOL!! Kepsen och skinnjackan är nu på, jag struntar i om det kommer visa sig vara 20 minus ute, mina vårkänslor övervinner allt! Hoppas vädret håller i sig så mamma och syster får ett smakprov på våren också i helgen, lovely!

Grattis också till ELLEN som fyller 20 år denna underbara dag! Ikväll blir det kak-kalas.

Nu ska jag skutta iväg till skolan.

Tjipp.

Pimpad nacke!

Nu är "spiken" utbytt till en vit liten diamant.

Always sunny in a rich man's world.

Idag är det onsdag den tjugofjärde februari år tvåtusentio. Och nu slog det mig plötsligt vad fort februari har gått trots allt, snart mars för tusan!!

Idag tittade solen fram, den va otroligt välkommen och efterlängtad.

Helgen som var var det riktigt tomt och lugnt i korridoren, ingen illa menat till mina underbara korridorskamrater men jag måste säga att det har varit fördjävla skönt när ni varit borta. Jag, kristoffer och anna har dansat på rosa moln, vi har sjungit glada sånger, vi har varit givmilda och förstående. Underbart!!

Som sagt den 24 idag. Mitt liv arbetar på lågenergi och har nu börjar ta till reservmotorn. Startmotorn har dessutom varit ur funktion större delen av veckan. Men imorgon! Det kan jag säga er att imorgon startar officiellt mitt liv igen. Jag blir återigen rik och odödlig!

Buttplug

Kul med lite respons på mitt livs blogginlägg! :D

Nu sitter jag och ska ta tag i kemiplugget som är ett pain in the rectum.

Varför är facebook så mycket roligare hela tiden? Jag har i alla fall lyckats ta mig till stadiet då jag har allvarliga funderingar på att öppna boken, nu åter står bara resten:

2. läsa och skriva

3. memorera

4. Upprepa moment 2 och tre tills huvudet sprängs som en påkommen mygga.

Mitt livs blogginlägg.

Idag på psykologin pratade vi om utvecklingspsykologi, bland annat förklarades begreppet läran om "varat". Alltså att vi vet vilka vi är när vi vaknar på morgonen. Tänkte ge er min bild av mig själv nu, detta är alltså jag:

Jag är Elin Malmberg, född 17 juni 1988 (onödig fakta som jag vet men som egentligen inte ger någon som helst korrekt bild av mig som person). Jag föddes på natten på Falu BB och har under mitt uppväxt bott i den småpittoreska orten Grängesberg (orten på G!). Jag bodde tillsammans med min mamma, pappa, storasyster, storebror och hund i en röd villa med vita knutar (perfect family? och ja, vi hade en volvo kombi). Livet lekte på i vanlig ordning i åldern helt-ovetande-om-framtidens-bekymmer-och-med-totalt-missbildad-syn-på-tid-och-rum. Jag lekte med dockor och en och annan kompis. Jag började på lekis, jag och bästa vännen hamnade i olika lekisgrupper men helt ärligt tror jag att jag gav fulla fan i det, henne lekte jag ju med varje dag ändå liksom. Jag gick på avdelning flodhästen, Nettan gick på avdelning sjöhästen vilket var lite fuskigt vid födelsedagar när dom fick finare gosdjur än oss på flodhästen men whatever. Jag blev moster vid den här tiden (!).

Senare eskalerade mina kunskaper och jag blev uppgraderad till skolan, jag var bra på att skriva, räkna och läsa. Runt tredje klass fick jag svårare för matten, jag gillade inte böckerna. Jag gnetade på med min plus bok medan de andra hade uppgraderat sig till minus. Jag fuskade i skrivstilsboken. Men jag hade mycket kompisar! Vi mimade till spice girls och trodde på fullaste allvar att vi va bäst i världen (rätt skön inställning ändå).

Mellanstadiet rullade fram med kjol över byxan och tröjor som visade magen. Fortfarande levde jag som om jag ägde hela världen. Vi snackade skit om folk med för korta byxor och vi smugglade saft i vattenflaskor på lektionerna.

I sexan var vi tvugna att skriva på lappar vilka vi helst ville gå i samma klass med under högstadiet, hela klassen skulle alltså rangordna sina fem bästa vänner. Jag vet att nettan var högst upp på min lista och jag hoppas att jag va högst på hennes också. Vi hamnade hur som helst i samma klass, 7A. Klassföreståndare: Ari Palosaari.

Nu i sjuan var man tvungen att tänka på allt! Jeansen skulle sitta som ett skinn, dessutom skulle de va tillräckligt vida och långa nertill så att knappt skorna syntes (inställningen till modet va: ALDRIG i livet stuprör!!). Jag va för blyg och snäll för att va ute och supa än så länge och stannade därför snällt hemma medan "alla andra" va ute. Tror även det va kring denna ålder då det sakta men säkert gick upp för mig att min 9 år äldre bror faktiskt hade olagliga intressen.

Fjorton år, sinne för matematik och annat som skolan hade att erbjuda. Fortfarande ganska blyg men på tok för cool för att erkänna det. Mamma och pappa skiljde sig och för ett litet tag såg det ut som att världen skulle försvinna under mig. Men det gjorde den inte, den förändrades bara en gnutta. Exempelvis bytte pappa telefonnummer från 21167 till 21667 så när folk ringde på det gamla numret och ville ha tag på pappa så fick man säga det nya numret, lägga på och efter fem sek ringde samma person tillbaka igen på exakt samma nummer. Då fick man vänligt förklara i tydlig ton att han flyttat och därmed bytt ut EN siffra i telefonnumret (fattar ni vilka problem en skiljsmässa kan skapa???).

Femton år, coolast på skolan och coolast i världen. Gömde 3,5 or i mopeden (förlåt mamma och pappa). Valde gymnasium. Mamma flyttade ifrån huset.

Sexton år, flyttade hemifrån (helst sjukt att jag överlevt när jag tänker på det). Gick på gymnasium i falun, träffade Micha, Zara, Hanna, Ronja och Fanny. Levde livet!

Sjutton år, blev störtkär! Levde livet! Avslutade ett år senare mina gymnasiestudier med hyffsat bra betyg, sjöng "för vi har tagit studenten" i vit klänning och alldelens för små skor vilket senare resulterade i en tå utan känsel i minst ett års tid. Jag läste några strökurser på högskolan (fick en slapp inställning till högskolestudier) Fick i princip topp betyg! Min syster klämde under över 65 timmar ut lilla Alicia, det blonda underverket!

Senare flyttade jag till norge och levde loppan. Slet som ett överkört djur på Trioving som troligen kan vara världens tråkigaste arbetsplats. Kämpade och slet men tjänade framförallt pengar! Pengar som jag ett halvår senare åkte till New York och Mexico för tillsammans med mina två närmaste, Petter och Nettan och så nettans pojkvän som hon förlovade sig med och gjorde slut med två månader senare (Life). Levde livet!

Kom hem med mitt livs bränna och fattig som en lus på Reinfelds huvud. Levde fattigt. Alicia kom senare med en t-shirt med texten "storasyster" på. Jag bestämde mig för att ta tag i mina studier igen, ta en flytt till kalmar och läsa naturvetenskapliga ämnen (i tron om att jag fortfarande var bra på det). Fanny klämde under inte lika många timmar ut underverk nummer två, det brunetta underverket! Lilla Meya.

Jag flyttade till Kalmar där Michaela redan bott under en tid, jag insåg att jag inte alls va bra på matte längre. Jag insåg att bra vänner är värt guld! Jag insåg att kärleken är jobbig. Jag insåg att livet går i för snabb takt framåt.

Så här är jag alltså idag! Elin Malmberg, 21 år omgiven av världens bästa familj och vänner! Något olyckligt kär och med en åldersnoja som kommer krypande men ändå fortfarande med samma inställning som för 11 år sedan: Jag kan besegra världen!

Dock börjar jag känna en krypande känsla av stress över hur det hela ska gå till. Jag inser att jag nyss va sexton och om lika många år kommer jag vara 30. Jag har hittat rynkor i mitt ansikte. Det bästa med rynkorna är att jag vet hur dom uppkommit. Det är nämligen rynkor vid ögonen och ögonen rynkar sig inte när man bekymmrat drar ihop ögonbrynen utan när man hejdlöst skrattar. Man kan alltså säga att jag fått rynkorna av lycka (tack så jävla mycket!). Men jag har då bara en liten undran, om jag nu är 21 år och har fyra rynkor och nu fortsätter leva livet med massa skratt som jag tänkt. Hur många rynkor kommer jag då ha när jag är 50? Ibland har det faktiskt sina fördelar att inte kunna matte.

Värt att nämnas är också att jag faktiskt har två syskon till, en 7 år äldre bror och en 17 (!) år äldre syster, nej jag är inget sladdisbarn. Man kan säga att min far sladdade runt lite som ung. Sen har jag 6 andra syskonbarn förutom Meya och Alicia som såklart och är underverk på denna jord! Dessutom har jag hunnit med att ta körkort, varit med i en långfilm (haha), kissat i kors och en massa annat kul och mindre kul.

Önskade jag hade roligare och fler bilder men jag har ju även hunnit med att bli av med datorn med alla bilder på. Här är lite i alla fall, lagda i kronisk ordning från ca 1985 till 2010 :)

Oj! Vad stökigt det blev! Men jag ska försöka reda ut detta.

Bild 1 är mina bröder Linus och Emil i ungt format. 2 är 4 av 5 syskon, Emil, Carin, jag och Fanny. Bild 3 är jag och nettan på mitt 5-års kalas. 4 studenten. 5 Oslo. 6 jag och nettan. 7 New york. 8 Mexico. 9 Fanny jag och Emil med pappas hund:). 10 från roadtripen i somras, ni ser väl vad vi skrivit med våra kroppar? FEST. 11 kalmar och mina kära tjejer Johanna och carro! 12 jag, alicia, mamma, meya och fanny. 13 papi! 14 år 2010! jag och alex:)

Till: kristoffer

Efter klagomål från grannen kommer här en film tillägnad 100% till Kristoffer Kämpe. Jag gissar på att detta är hans humor.

micha to the ela

Min Älskade fyller 22 år idag! Kom just hem från en utsökt middag hos henne. Puss och grattis på dig kärring!

För några sekunder stod livet stilla och inväntade sitt öde.

NU blev jag äntligen klar med den nya layouten :D

Nu ska jag försöka sova efter en rejäl skräckupplevelse. På väg hem från Michaela vid 23.44 snåret och tog som vanligt hissen istället för att gå de fyra trapporna upp till mitt rum. Och på fjärde våningen stannar hissen i vanlig ordning med en enda liten skillnad, dörrarna öppnas inte! De enda bilderna som spelas i mitt huvud är alla drömmar jag haft om hissar i mitt liv, om hur jag faller rakt ner i tomma intet. Jag får panik! Dessutom har ju kalla fakta dragit igång något på TV om Sveriges livsfarliga hissar. Tack och lov hade jag en vettig människa i telefonluren och efter att ha vågat trycka på dörröppnarknappen för tredje gången så skakade hissen till. Tveksamt tryckte jag en fjärde gång och dörren öppnades som ingenting.

Trappa i fortsättningen!

Från soffpotatis till plugg.

Jahapp, vad har hänt under helgen då?

1. Mitt hår blev kortare

2. Jag förvånade mig själv med hyffsad talang i bowling.

3.Vi festade till det UTAN att gå på krogen = TJÄNADE pengar på mitt festande.

4. Jag gick iväg till stan och inhandlade en bok att läsa till skolan.

5. Jag började läsa boken! Snacka om ett enorm kliv framåt i karriären.

6. Jag köpte ett träningkort och tog mig i kragen och gick iväg och tränade.

Snacka om effektivitet.

Just det ja, jag har kanske glömt att meddela allmänheten att jag härmed läser psykologi och ger fingret till basåret.

Nu ska jag fortsätta att sträckläsa "pillret", en bok om antidepressiva medel, ingen direkt peppande bok. Tjipp hej!

Förtydligande

Jag glömde visst skriva i inlägget den 27:de att bilden var redigerad.

Matematisk ångest

Usch säger jag bara!

Nu har jag betalat alla räkningar denna månad och allt såg lugnt ut tills jag kom på att jag ska köpa gymkort och linser samt besöka frisören. ÅNGEST!! Gjorde en snabb kalkyl som slutade på minus 1100! Vad tusan hände? detta bådar inte gott. Jag mår verkligen inte dåligt över att jag köpt dyra träningskläder, det kommer vara värt det! Och ett besök hos frisören må kanske verka onödigt när man är såhär fattig men jag tänker göra det så är det bara, jag mår nästan psykiskt dåligt av att se mig i spegeln just nu. Och linserna ska vi ju inte tala om, dom behöver jag punkt och slut. Hjälp mig! Ska jag behöva sälja min kropp för att klara mig nu för tiden? Snyft snyft och snyft detta är INTE bra! Får bli till att köpa nudlar resten av månaden eller rättare sagt en månad till, suck! Nu ska jag deppa lite, sluta mina ögon och försöka glömma, kankse om jag blundar riktigt riktigt hårt så försvinner allt när jag öppnar ögonen. Värt ett försök.

Fit for fight!

Idag inhandlades träningskläder för 800 spänn!! Inget kan stoppa mig nu...

Be aware

GOB is back in dá house!

To be continued...

dom lurar folk som emellan åt är ledsna

">Helgen har spenderats i grimslöv, på lördagen blev det en tripp in till Växjö för att se på Avatar. Kanske är jag bitter, eller så är det helt enkelt så att det krävs mer än miljoner i effekter och blått smink för att imponera på mig. Jag ger den 3/5 getingar. Absolut sevärd, men då ska den ses på bio!

Senaste dagarna har jag som vanligt velat gällande skolan, blir det som jag vill så hoppar jag av basåret nu och läser psykologi resten av terminen. Jag håller tummarna!
Har även lyssnat på en låt hela veckan, känns som om låten handlar om mig faktsikt. Laleh-Bjurö klubb (förresten så rekomenderar jag pappa och mamma att lyssna på henne, speciellt pappa som nog skulle behöva höra att det finns bra musik i sverige som är gjort på 2000-talet. En annan anledning är ju också att bruttan kommer ha spelning i grängesberg i februari).

Texten går lite såhär att en tjej är ute och går och möter en blåval;

Den sa: Jag är en blåval, jag kan ta dig härifrån
Från din öde ö, från dina papper och pennor
Du är en förlorare, men du kan gömmas I min mun
En människa är inte tung att bära på

För vad ska det bli av dig
Vad ska det bli av dig, hej
Ja, vad ska det bli av mig

Vad jag känner igen i denna text är ju såklart det där med blåvalen, jag bor ju vid kusten nu och jag möter dom varje dag jag är ute och går och en sak är säker, dom snackar så jäkla mycket skit!

packad helg med lite alkohol

Sådärja! Nu har jag lyckats sansa ner mig lite, tänkt igenom vad som hände hemma och kom då fram till följande:

Jag skrev en tenta (försökt att förtränga det men tyvärr, jag gick dit och skrev/skrev av för att veta vad jag ska träna på).

Sen åkte jag till Ludvika och fick vara fadder på lilla Meyas dop. Vilken ära, jag blir så stolt!

Dagen efter va det kalas och jag skrattade glatt år Alicia som glatt föklarade att det va pung på tårtan (pung=pingu).

Han även med lite utgång i ludvika med nettan, eleonor och jessica.

Idag är det torsdag och igår firades emelie, hon bjöd på en höjdarförfest med människor från flera världsdelar, tror jag gjorde mig förstådd på engelska. Tog för rn gångs skull inte med en kamera, riktigt skönt men trisst nu dagen efter som jag brukar spendera åt att skratta åt bilderna. Ikväll blir det bio, snabba cash! Läste ut boken för några timmar sen och nu väntar jag spänt. Här kommer lite bilder från helgen, hoppas pungfilmen fungerar också :)

  

Hur lyckas man?

SJ suger röv!! Jag vill aldrig mer i mitt liv sätta mig på deras tåg, dom suger all possitiv energi ur mig! Tror faktiskt inte det finns någon eller något annat som gjort mig såhär arg och sur så många gånger. Jag önskar jag hade förmågan att skrika och vara allmänt pissförbannad så kanske man skulle kunna få någonting att gå vägen! Jag har varit snäll i över 20 år nu och det leder ju ingen vart!!

Jävla skit idiot piss SJ!!!!!!!!!!!!!

Hjälp! Var är jag?

Idag har jag nog pluggat mer än jag gjort på hela förra året. Jag känner inte igen mig själv, detta är på tok för seriöst för min smak. Jag känner mig förvirrad. Information om molberäkningar och intramolekylära bindningar trycker mot skallbenet och försöker ta sig ut men förtvilat försöker jag pressa dom tillbaka, dom måste stanna i hjärnan fram till imorgon 13.00, ska det vara så mycket begärt?
Jag och Alex har spenderat 9 timmar på bibblan idag tillsammans bara hon och jag och ändå har vi knappt pratat med varandra.
Min hjärna håller på att spricka av all information. Jag vet knappt vilken dag det är längre. Imorgon blir det alltså kemi tenta, sen ska jag hem, käka lite och kila iväg till tåget som jag sen ska sitta på i 6 timmar innan jag anländer till grängesberg (hoppas SJ är på gott humör). Väl framme är dte väl bara att gå till sängs för sen ska jag upp tidigt för att åka iväg til borlänge och skriva en fysik tenta. Efter det är det rally som gäller tillbaka till ludvika för dop och på kvällen blir det partaj. Söndagen blir det barnkalas och på måndag blir det återigen 6 timmar på tåg -Puh!

Här är mer saker som kryddar det hela med ännu mer förvirring:
Vad ska jag ha på mig på dopet?
Vad ska jag ha på mig på kvällen?
Vad ska jag åka i?
Har jag packat allt jag behöver?
Har doppresenten kommit?
Hinner jag köpa presenten jag tittat ut?
Hinner jag äta mat?
Vad ska jag äta?
Vad ska jag ha med på kemitentan?
Vad ska jag ha med på fysiktentan?
Kommer jag ens få skriva fysiktentan??

Bombkolommetri i min hjärna!
(Förbränning i slutet kärl, energi upptagen eller angiven överförs till en temperaturförändring)

Bli inte förvånade om jag efter denna helg kommer ligga avdeckad i en månad.

söder

Sådär då va man tillbaka i verkligheten igen.
Tre veckor hemma i dalarna bara flög bort på ett rosa moln.
Det som hände där hemma:

Jag träffade hela släkten, till och med storasyster och kusinerna.
Jag åt massa god mat som jag inte lagat själv
Det blev ett nytt år som firades av i dalarnas södra skogar
Tomten kom och skrämde vettet ur Alicia som hela kvällen gick runt och intalade sig själv att allt gick bra.
Tågen krånglade
Jag köpte sveriges snyggaste skor
Det blev omänskligt kallt!
Det sköts för många vargar

Det va nog ungefär det stora hela.